Så får du bredband till landsbygden

Det krävs ofta lite mer eget arbete för att få fibernät till fastigheter på landsorten. anledningen till det kan diskuteras, men dålig lönsamhet för de stora operatörerna, när det blir för glest mellan husen, kan vara en förklaring. Men det finns möjligheter. För att skapa ett ortsnät väljer många att gå ihop med grannarna och driva frågan på egen hand. Här beskriver vi hur det kan fungera och vad du bör tänka på.

Bredband till landsbygden

1. Prata med grannarna (eller byalaget).

Att prata med grannarna och höra hur de ser på fiber till hememt är en bra början. Och kanske även med dem i grannbyn. Känner de till fördelarna med bredband till landsbygden? Här är några av fördelarna:

  • Du får tillgång till ett snabbare bredband med jämnare kvalitet.
  • Du slipper de begränsningar som t ex trådlösa uppkopplingar innebär.
  • Inget krångel, du kan behålla telefoner och telefonnummer.
  • Värdet på din fastighet ökar
  • Du är med och utvecklar samhället i allmänhet och din bygd i synnerhet.

Finns intresset hos många ökar möjligheterna att drömmen om fiberbredband kan förverkligas. Ju fler ni är i ert ortsnät, desto bättre (och billigare) blir det. Hör gärna med andra på landsorten, som har förverligat fibernätet, hur de gick tillväga. Du hittar flera byalag på webben, till exempel www.fibert.se.

Redan i det här stadiet kan det också vara bra att kontakta Länsstyrelsen och kommunen för att höra hur de ser på bredband till landsbygden. De kan bland annat berätta hur långt det  är till stadsnätet från din fastighet (vilket påverkar kostnaderna en hel del).

 

2. Bilda en ekonomisk förening i byalaget

Det finns olika sätt att organisera er, ett av de vanligaste är att bilda en ekonomisk förening. Syftet med ekonomiska föreningar är att ta tillvara medlemmarnas ekonomiska intressen, det vill säga att göra det enklare att få ta del av skalfördelar som till exempel gemensamma inköp. Lagen säger att föreningen måste ha minst tre medlemmar och en styrelse. Den ekonomiska föreningen måste också vara registrerad hos Bolagsverket. Läs mer om hur du bildar en ekonomisk förening på www.bolagsverket.se.

 

3. Vik upp skjortärmarna

Nu är det dags att sätta igång på allvar. Organisera projektet, vem gör vad, fördela arbetsuppgifterna. Sök finansiering, kontrollera om det finns bidrag att få. Sätt upp ett mål på hur många anslutna bostäder ni ska ha för att fibernätverket ska genomföras. Ju fler som ansluter sig, desto enklare att kunna göra avstickare även till dem som bor mer otillgängligt. Gör också en kostnadskalkyl.

Var beredd på att det kan bli en hel del kontakter med myndigheter och då och då kommer du att stöta på byråkrati. Men lugn, det finns gott om människor som guidar dig rätt i blankettdjungeln.

I den här fasen är det viktigt att låta det ta lite tid, att informera och förankra, så att alla är med. Var inte rädd för att ta kontakt med en entreprenör redan i denna fas för att kunna gå vidare med projektet. Nu är det också dags att bestämma vilken typ av fibernät ni ska ha:

  • Öppet fibernät som byalaget äger.
    Det alternativ som är att föredra om du vill ha valfrihet. Det är upp till varje användare att köpa tjänster av den operatör de anser vara bäst.
  • Öppet fibernät som operatören äger.
    Operatören gör avtal med tjänsteleverantörer som sedan konsumenten kan välja mellan.
  • Stängt fibernät som byalaget äger.
    Här bestämmer byalaget gemensamt vilka tjänsteleverantörer du ska få tillgång till.

 

4.  Välj entreprenör/-er

Det här är ett viktigt steg, det gäller helt enkelt att välja en eller flera samarbetspartner som ska genomföra ert fiberoptikprojekt. Som alltid är erfarenhet en bra egenskap, priset ett annat. Men stirra dig inte blind enbart på priset, billig fiber kan ibland bli dyr. Ta gärna referenser och hör med andra hur det har fungerat.

Börja också arbeta fram avtalsunderlag. Sedan är det dags att begära in offerter. Många väljer att dela upp upphandlingen på olika delar där entreprenörer kan välja att lägga anbud på allt eller bara på vissa delar, det kan till exempel vara:

  • Schakt och anläggning av landsortsnätet
  • Blåsning och dokumentation av kablar
  • Fibersvetsning och dokumentation av fiber
  • Kanalisation för förläggning av fiberkabel
  • Fiberoptiska komponenter som till exempel skarvboxar och skåp

När avtal är skrivna och projektering gjord är det bara att sätta igång att bygga landsortsnätet. Installationen sker genom att entreprenören drar fram fiber till din tomtgräns (det sista får du göra själv, se punkt 5). Kom ihåg att dokumentera hela projektet från början till slut och så klart att besiktiga arbetet.

Det är också viktigt att tidigt i projektet bestämma vem som ska ansvara för drift, underhåll och förvaltning av fiberprojektet när det är klart

 

5.  Anslutning till fastigheten

.GrävningDen sista biten från tomtgränsen till fastigheten får du gräva själv (eller anlita någon som gör det) för att lägga ned fiberoptiken. Fördelen med det är att du kan bestämma var röret ska ligga, bland annat för att göra så liten åverkan på trädgården som möjligt. I flerfamiljshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att ansluta respektive lägenhet till bredbandet.

Sedan är det bara att plugga in och börja njuta av de fördelar ett fibernät ger.